Jag gör som min kära partner in crime-mia och byter till blogspotsportalen.
Har länge velat ha en ''nästa'' flik. Sen ny start, ny blogg. Jag hoppas på att börja blogga mer aktivt nu när jag åker också. Så att alla som vill ska kunna följa mig.

här är nya bloggen iaf.

www.sandraniander.blogspot.se

Hoppas ni följer med. :) (första och sista :) i denna blogg)

..almost

Var iväg i sthlm i veckan för att besöka ambassaden och söka visum. Det gick ju hyfsat. Fick lite smått panik då jag inte hade tillräckligt med porto på kuvertet som dom skulle skicka mitt pass i.
Men man fick gå och köpa/komplettera om man hann tillbaka. Vilket jag gjorde.
Alla var lika nervösa som en själv och man såg hur alla kollade igenom papprena om och om igen. Likaså jag.
Nu sitter jag iaf och väntar på att pass+visum ska komma. Flyget är nu bokat den 7 augusti till LA och det är fortfarande saker kvar att ordna upp. 

Kul och träffa folk som är på väg att göra samma sak också.

I övrigt saknar jag min älskling som kommer hem på söndag. Då blir det middag och biomys.

Dagarna tickar förbi och Pishes två veckor på sports camp är slut. Jag är glad att han är hemma men han hade ju gärna stannat lite längre.

Bor hos min lillebror nu och det går bra allt. Skapligt skönt att ha tillgång till diskmaskin. Och jag träffar Anja mer än vad jag har gjort på ett år tror jag. Känns lite som när man var yngre och gick över gatan för att leka med sina kompisar.
Jag ska snart dra mig då anja och henke och jag ska åka till Motala och köpa lite smått och gott och sätta oss på varamon och chilla. Blir nog en solning på det med.
Blir en bra måndag helt enkelt.

Sitter här hos Mia som har låtit mig bo här igen(THANK YOU). Vi är så duktiga och LAGAR mat varje dag. Det är stort just för att allt annat ätbart i hela stan lockar vanligtvis.

Saknar min älskade Pishe varje dag. Han är jobbar just nu på stadium sports camp i Norrköping(så det är ju inte SÅ långt bort) och kommer vara borta i ca 3 veckor. Men det är frustrerande.
Förstår inte hur jag ska klara ca 5 månader ifrån alla som jag älskar.

Snart kommer jag packa min resväska för näst sista gången det här halvåret och bo hemma hos min älskade lillebror i Mjölby. Det ska bli kul att spendera mer tid med honom den sista en och en halv månaden innan jag åker.

Allergin blir bara värre och värre och jag sitter och nyser stup i kvarten. Imorgon tar jag en sväng förbi apoteket och köper nässpray, tabletter och ev ögondroppar. Pallar inte känna mig halvsjuk 24/7.

Har fantiserat om just det här pappret. Där det skulle stå att jag hade kommit in. Det känns ganska overkligt att det är klart(det mesta) och att jag faktiskt åker snart. Om ca en och en halv månad ska jag vara på väg. Jag kommer också ha ''semester'' från 9 augusti till 29 augusti. Dock avbrott för matte och engelska testen. Men ÄNDÅ!

Började även ett nytt jobb i måndags och ja trivs jäääättebra hittills! Så det är så skönt att allt bara faller på plats och jag njuter av varje sekund! För ett år sedan trodde jag aldrig detta.

Jag har nu fått nyheter och det är att min ansökan är klar på skolan. Jag har kommit in och igår ringde en tjej från studin(som jag sökte skolan igenom) att mitt ''paket'' har kommit från skolan. Så jag hoppas att det är hos mig imorgon! Har också bokat in mina första 6 units till första terminen.
Ska också boka en tid hos ambassaden så blir en tripp upp till sthlm och fixa visum. Så nu är det inte långt kvar, men känns som det är sjukt mycket saker att fixa innan dess.. Har också hittat ett bra flyg tur och retur med inte så långa väntetider eller byte av plan, så ska boka den snarast. Sen kan jag inte göra så mycket mer än att vänta tills jag drar.

Detta är det sjukaste jag har gjort i hela mitt liv. Och det första jag sagt att jag ska göra och faktiskt fullföljer. Så jag är ganska stolt över att jag lyckats såhär långt.

Känner att bloggen har D Ö T T på senaste tiden.

Mycket är för att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Men sedan har jag också haft ganska fullt upp.
Några dagar efter att jag skrev sista inlägget har jag flyttat in hos Mia och just nu bor jag hos min pojkvän.
Jag har också sökt en skola-Santa Monica College i LA.
Och just nu väntar jag på min I-20 blankett så att jag kan söka visum.

Så som det ser ut just nu kommer jag bege mig mot Santa Monica i augusti. Och förhoppningsvis kommer jag inte hem förrän än fyra år.

Därifrån kommer det nog bli mer intressant om vad som händer i min vardag, så ni får ha lite tålamod tills jag satt mina fötter på andra sidan jorden.

Mina små nerver i kroppen tar snart död på mig. Och jag har inte ens skickat in min ansökan än!
Är nervös/orolig för att skriva fel så man måste göra om och så tickar veckorna förbi.
Väntar på mina betyg som ska bli översatta till engelska. Så jag hoppas att dom trillar in snart.

Sen är det ju bara 10 andra saker att göra med. Nejdå. Men 9 st.

Gjorde då denna kappa av en poncho. Det var ca 1.60 m tyg med ett hål i mitten. Så jag trollade så kappan vart 12 cm kortare. Jag satte också dit marinblått band så den skulle bli mer marininspirerad. Mamma valde fodret och jag tycker det är snyggt att det är mönstrat.

Kappan tog lång tid att göra, men mest berodde det på att jag gjorde så konstiga fel. Tex sydde två likadana framstycken(framsidorna). Hade också ett annat blått band på dom blåa detaljerna men det var fel blå färg. Sydde dit armarna på fel Ärm! Herregud. Men efter många timmar framför maskinen(och sprätten) så är den klar.
Jag är supernöjd iaf. En perfekt jacka nu till våren.









Smickrande bilder på mig.

Jag har börjat att sy en kappa i vit ullkashmir. Tyget hittar du här. Det är väldigt enkelt att jobba i då det inte glider eller repar sig när man håller på med det.
Här har jag klippt ut mönstret och klippt ut delarna på tyget.

Kommer upp med bilder på hur långt jag har kommit senare.

Kan inte folk börja bry sig om sina egna liv istället för att lägga sig i om jag och Pishe är rätt för varandra eller inte. Det är ju ingen annan än han och jag som går igenom det här. Speciellt om vi inte är vänner öht.


Jag tycker det är sjukt att du känner dig delaktig i mitt och hans förhållande.
Kan låta klyschigt men du kommer förstå när du blir äldre alternativt mognare.

Jag har köpt nytt papper. Och vilken skillnad. Jag gillar staaarkt och vill aldrig byta till något annat. Det kan man inte tro att ett papper kan göra så stor skillnad. Den första är ritat på det gamla pappret jag har och dom andra två på det nya.
Men det är verkligen skillnad på hur teckningarna ser ut i verkligeheten. Det känns som att jag ibland bara visar hälften av vad jag målat. Kan inte förklara på något bättre sätt.

Är alltid ute på jakt efter nya serier som man kan följa. Bäst är om det har gått ett par säsonger för då har man ju några att ta igen. När jag började se Smallville hade jag ju 10 säsonger ca framför mig.

Nu har jag iaf börjat se Sons of Anarchy. Den är bra. Men stör mig på Clay. Han passar inte in på rollen. Han känns för gubbig typ. Nya favoriten är Jax(nähä). Självklart var jag tvungen att kolla Imdb vart man sett honom ifrån. Green street Hooligans var han ifrån.


''I'm so used to shit movin' the other direction. I don't know what I'd do if something actually hooked up''

Surfade runt på bloggar nyss och hamnade på Fokis frågestund. Där har någon frågat om familjen kallar henne Foki eller Anchisa som är hennes riktiga namn. Hon svarar tillbaka att hennes familj kallar henne Foki men hennes pojkvän kallar henne, jag citerar ''Ricky kallar mig oftast älskling, sötnos, kaksmulan, smultron, jordgubben m.m. när han ska ropa på mig eller prata med mig...''

Haha kaksmulan? Smultron? Jordgubben? COME ON.

''Jordgubben! Har du betalat räkningarna den här månaden?''
''Smultron kan du komma en stund?''
''Jag älskar dig....kaksmulan''



Det roliga är att hon är seriös.

Ytterligare en film med Alex Pettyfer som jag mår lite dåligt över att jag inte kan se än.

I am number four.